Onsdagsmiddag med fröken Ryttinger

Det blir ju rätt dålig uppdatering, minst sagt, nu när jag är lite krasslig. Men av allt att döma verkar skiten vara på väg ut. Ut ur min kropp. Det enda symptomet som kvarstår är den där slemmiga hostan, som endast kan oskadliggöras med en distinkt harkling. Allt som oftast resulterar detta oljud i att någon av mina klasskamrater, flickor företrädesvis, utbrister: "Fräscht, Oscar." Men vad f-n ska man göra?!

Oj, det här var visst ett effektivt, om än flummigt, sätt att döda två minuter av sin tid. Vad jag tänkte komma till var gårdagens delikata, vällagade och kanske framförallt oerhört mysiga middag. För en gångs skull var jag inte min egen gäst vid matbordet, utan jag fick tillfälle att husera med mina matlagningskunskaper (om de ens existerar?) Kvällens gäst var en av mina närmaste vänner, Linnea. Hur vi känner varandra är en historia för sig. Men jag bjöd hur som helst på:

 

- Varsin kycklingfilé (min vägde cirka 275 gr)
- Sammanlagt 0.75 dl quinoa
- Varsin avocado
- En halv tomat var
- Sojabönor
- Sallad
- Min hemmagjorda proteinpesto (kesella + pesto + lime + färsk basilika)
- Vinegrett
- Coca Cola Zero


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0